Bedöva mig, det känns som jag blivit halv
och nu är falska känslor bättre än inga alls.
Och det är inte det att min blick har blivit kall.
Jag har sibirisk vinter, fast på insidan.
Hur blev mina skor så tunga?
Så många stjärnor som fallit alldeles för unga.
Jag undrar: Går jag ensam här, eller visar du min väg från en parallell värld?
Hoppas du hör mig var du än är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar